Denna helg har min pappa varit i Hong Kong med kompisar och jag och mamma har haft en sån tjejhelg. Vi har haft så mysigt tillsammans, min mamma och jag.
 
 
 
I fredags blev det som vanligt familjegympa och det är faktiskt min mamma som är ledare..hihi. Lördagen bjöd på kvalitetstid med vänner inklusive shopping. Julklappar till kusinerna mina - check. Vi hann också med att baka pepparkakor. Idag söndag har vi välkomnat julen (min pappa kommer INTE gilla detta) och varit på brunch med Therese. Förutom god mat och trevligt sällskap blev det också några barnfria timmar för mamma då barnpassning ingick i brunchen. Kineserna är väldigt barnkära och jag hade så skoj i lekrummet medan mamma åt och åt. 
 
 
Nu väntar vi bara på att pappa ska komma hem och allt ska bli som vanligt igen. 
 
Förresten, den 18;e kommer vi till Svedala och jag hoppas vi hinner ses! 
Numera är det "bara" engelska som gäller för min del. Ni förstår att om man vill att alla vänner ska förstå vad man säger så måste man prata engelska och den "polletten" har nu trillat ner. 
Mina bästa vänner på förskolan är från Israel, Frankrike, Indien och England och vårt gemensamma språk är just engelskan. Hemma underhåller jag engelskan främst genom filmer och böcker. Mamma och pappa är dock väldigt noga med att jag måste se på svenska filmer också och de pratar givetvis bara svenska med mig. Fördelen med att jag fattar engelskan är att mamma och pappa inte kan ha ett "hemligt" språk längre..hihi. 
 
 
Denna helg är pappa bortrest och mamma och jag har en riktigt sån tjejhelg. Nu väntar barnmarknaden och sedan ska här bakas pepparkakor. 
 
 
 

De kom och åkte hem lika fort. Varför ska tiden gå så fort när man har släkten på besök? Åtta dagar tillsammans med farmor&farfar gick som sagt för fort men vi hann med mycket under dessa dagar.

 
Mina kära farföräldrar har varit i Shanghai flera gånger och vi passade därför på att se något nytt tillsammans och det Tokyo. Tokyo är som Shanghai, väldigt stort och mycket folk. Det som skiljer Tokyo från Shanghai är främst människorna. Japanerna är väldigt artiga, organiserade och korrekta. I rulltrapporna står faktiskt alla till vänster så att man lätt kan gå förbi och i hissarna får man inte klaustrofobi. Det är också väldigt tyst överallt och jag tror nog att det var familjen P som hördes mest överallt. Något som jag tyckte var roligt var alla dessa ”konstiga” människor, dvs de som bar roliga kläder eller hade roliga frisyrer. Det jag däremot fann lite konstigt var att JAG inte fick uppmärksamhet….de tog inte ens kort på mig, märkligt. Jag höll ju på att glömma det viktigaste av allt. JAG, Philippa har träffat Mimmi, Askungen, Kalle, Nemo, Piff&Puff m.fl. Jag har t.om varit inne hos MIMMI, det snackar vi hus i min stil. 
 
 
 
Saknaden efter farmor&farfar är nu stor och mamma fällde nog en liten tår när jag dagen efter att de åkt sprang in i gästrummet för att mysa och det stod tomt. Nåväl, sånt är livet och jag ska ju till ”Homeland” till jul har jag förstått. Det kanske inte var det smartaste mamma sagt för nu frågar jag varje morgon om det är jul. Kanske imorgon….?