Idag fick jag träffa min kära Leopold igen, veckans höjdpunkt helt klart! Nu börjar jag bli rätt uttråkad av att ha päronen mina hemma hela tiden och längtar tills imorgon då ledigheten är slut och det är dags för förskolan igen. Eftersom att det är lite ”svalt” på förskolan så köpte vi två varma byxor till mig idag á la Kina style. Jag kommer med andra ord se ut som en liten Michelingubbe, lovely!
Gott folk glöm inte följa mig här på bloggen
Kathy här. Det har blivit en del shopping för oss under ledigheten och man kan ju inte annat än att shoppa när det är så väldigt billigt. Nu köper jag främst kläder från Zara och Hm och hur roligt är det egentligen? Jag känner mig fruktansvärt grå och tråkig, men jag gillar deras kläder och vet vilken storlek etc. som passar. Jag gick in i en asiatisk butik häromdagen och kollade på en klänning i storlek 38, när kvinnan i butiken utbrast; ”nej, nej du är en 42;a”. ”Tack” svarade jag och gick därifrån. Det jag vill säga är att storlekarna är väldigt små….hoppas jag iaf!
Vi är så väldigt olika, kineser och västerlänningar. Vi tycker ofta de är ”konstiga”, men man ska komma ihåg att det säkerligen är ömsesidigt. För att ge er ett exempel. I vårt fönster står två Dalahästar och i fredags när jag kom hem stod Philippas leksakshäst i samma fönster. Jag kunde inte annat än att börja skratta, men ”häst som häst” tänkte väl Wei. Hon måste tycka vi är märkliga som har hästar står i fönstret och ja, jag antar att det är rätt konstigt. Ett annat exempel. Mina pyjamasbyxor med fjärilar på lägger alltid Wei bland mina vanliga byxor. Hon kan bara inte förstå att detta är pyjamasbyxor även om jag förklarat det. Ett tredje och sista exempel. De tjatar om att vi måste ge Philippa varmt vatten och inte kallt. Det de inte kan förstå är att det är lika ”konstigt” för våra barn att dricka varmt vatten som det är för dem att dricka kallt.
